28 jan. 2015

Jag lider av KM/HSB-syndrom & jag är förtryckt!


Sömn. Denna eviga källa till debatt. Vissa tycker den är viktig - andra inte.

Själv har jag nästan hela mitt liv gått runt i en slags förvånad ilska över att ingen verkar respektera den morgontrötte. Jag minns fortfarande att exakt hela min barndom var de tidiga morgnarna en regelrätt jävla pina. Hur jag varje morgon satt sorgfällt illamående med huvudvärk framför en frukost jag inte hade någon aptit att äta. Hur jag stack ut huvudet genom fönstret varje morgon för att desperat försöka vakna, eller gav mig själv örfilar för att kvickna till. Morgnar var oavkortat enbart vidrigt & jag längtade efter helgerna så jag kunde gå upp när jag själv vaknade. Det har inte direkt gått över.

Jag valde tidigt att ge mig själv det enkla epitetet Dåligt Morgonhumör. Det har fått räcka så. Förklarar man att man har dåligt morgonhumör slipper man en massa klämkäcka kommentarer över att man känner sig som en överkörd grävling varje tidig morgon. Omgivningen godtar det som ett uselt personlighetsdrag.

Men alltså - varför kallas det ens "dåligt" morgonhumör? Det handlar ju faktiskt om att man mår dåligt för att man tvingas gå upp när kroppen är inställd på sömn. Jag har aldrig, & jag upprepar ALDRIG, vaknat pigg en tidig morgon. Jag mår alltid överjävligt tidiga mornar. Därav mitt "dåliga" morgonhumör. Låt mig förklara: när jag går upp tidig morgon & sovit för lite upplever jag kroppsligt något som närmast kan liknas vid kraftig åksjuka: jag mår illa, har ont i huvudet + rygg & jag fryser fruktansvärt. Ovanpå det saknar jag fullkomligt aptit & får ofta magknip. Jag blir även i värsta fall gråtmild. Det är när dessa mornar infaller som jag alltså drabbas av Det Dåliga Humöret - för att jag helt enkelt mår som ett roadkill.  Det avhjälps inte med en kaffe, en klapp på huvudet eller uppmaning om att ha "rätt inställning". Det finns bara en sak som kan bryta detta fruktansvärda fysiska tillstånd: sömn. Med den direkta konsekvensen att jag därmed går HELA DAGEN med en enda sak i sikte: skaffa mer sömn. Jag ställer gladeligen in allt jag planerat på kvällen för att bara få komma hem & sova.


Jag har nu funderat på det här lite närmare & konstaterat vad allt det här egentligen beror på. Hur kommer det sig att vissa inte alls känner igen sig i min beskrivning, medan andra gör det fullkomligt? Hur kommer det sig att vissa förvandlas till överkörda grävlingar när de jobbar tidig morgon efter för lite sömn, medan andra knappt påverkas? Jo, det beror helt på vilken kategori man tillhör, var man står i korrelationen Människotyp kontra Sömnbehov. Låt mig presentera min helt personliga teori kring tidiga morgnars påverkan på människor:

Det finns två olika typer av människor som i sin tur har olika typer av sömnbehov. Jag har valt att kalla människotyperna för MM (Morgonmänniska) versus KM (Kvällsmänniska), samt behovet av sömn LSB (Lågt Sömnbehov) versus HSB (Högt Sömnbehov):


Med hjälp av färgkoder illustrerar jag hur dessa olika kombinationer hanterar tidiga mornar samt förminskad nattsömn:
» MM/LSB (Morgonmänniska med Lågt Sömnbehov) är det grupp som är klart mest fördelaktigt att tillhöra i dagens moderna samhälle. Man är som piggast å gladast morgon/förmiddag & om man påverkas inte nämnbart av att förlora ett par timmars sömn. Att arbeta tidiga mornar är i stort sett aldrig ett problem. 
» MM/HSM (Morgonmänniska med Högt Sömnbehov) är också en fördelaktig grupp i dagens samhälle. Man är som piggast på morgonen, & eftersom man då blir trött på kvällen är det inget problem att man har ett större sömnbehov än MM/LSB - man går helt enkelt å lägger sig glad i hågen relativt tidigt & tillgodoser därmed vanligen sitt större sömnbehov. 
» KM/LSB (Kvällsmänniska med Lågt Sömnbehov) klarar sig oftast också förhållandevis galant, även om kvälls/nattskift skulle passa denna människotyp allra bäst. KM/LSB är som allra piggast på eftermiddag/kväll & kan därför vara trött på morgonen. Men eftersom sömnbehovet inte är högt kan KM/LSB om man så önskar vara uppe extra sent när man är som piggast & förlorar KM/LSB några timmars sömn påverkar inte det livskvaliteten nämnvärt. 
» Slutligen har vi olycksfågeln KM/HSB (Kvällsmänniska med högt Sömnbehov)Här har vi personer som är otroligt pigga på kvällen, extremt morgontrötta & dessutom påverkas negativt av för lite sömn. Att jobba med ett arbete som har tidiga mornar & tillhöra denna kategori är ett jävla livspussel. Eftersom man verkligen behöver sova 6-8h per natt är det essentiellt att man lyckas komma i säng tidigt. Men eftersom man är som piggast & mest alert på kvällen är det nästintill omöjligt att komma i säng tidigt. Moment 22, hello!
Som ni kanske redan räknat ut tillhör jag den sorgsna rödmarkerade kategorin KM/HSB. Det är vi som ständigt få utstå skämt om "blev det hårt i helgen höhö" om man ser ut precis som man känner sig en tidig morgon. Det är vi som får en skeptisk blick när vi säger att vi mycket hellre tar sovmorgon än att slutar tidigt en arbetsdag. Det är vi som upplevs BY SOCIETY som oseriösa, slarviga, dröniga typer som "borde växa upp" - av den simpla anledningen att vi är som piggast när vårt samhälles dygnsrytm tycker att vi ska gå & lägga oss. Det är fanimig jävligt orättvist.

Så tänk på att det är ett OFRIVILLIGT lidande nästa gång du stöter på en förstörd suicidal KM/HSB en snortidig morgon på väg till jobbet. Ge oss inte en kvick kommentar eller skoja bort det. Ge oss istället en kram, en förstående blick & viska i vårt öra "en vacker dag får ni också er revansch, härda ut!". 



KM/HSB, unite! Vi är inte sämre! Vi är bara lite tröttare, & lite bättre än alla andra kvällstid! 


4 kommentarer:

Anki sa...

Yay, jag är en KM/HSB:are!
Och det är en stark faktor till att jag aldrig kommer att vilja ha ett "normalt" arbete, dvs jobba på kontor eller liknande.
Jag jobbar mestadels kvällar och nätter, vilket enligt samhället är så kallat obekväm arbetstid. Men å andra sidan vaknar jag aldrig av något alarm och alltid när jag själv är utvilad. Kan inte nog prisa det!
Blotta tanken på att samhället återigen skulle trycka ned mig till det standardiserade tänket att på morgonen är man minsann uppe och pigg och presterar (alla år i skolan och andra arbeten räckte..) får mig att vilja gömma mig under täcket i ren skräck.

andreadoria sa...

Anki - Hurra, då är du precis som jag! :D
Eftersom samhället BEHÖVER folk som jobbar "obekväma" tider, då är ju faktiskt sådana som du & jag helt nödvändiga. ÄNDÅ anses kvällsmänniskor vara lite sämre, lite B. En vän berättade att det tydligen finns uttrycket A & B-människor, framförallt i Danmark. Där alltså A-människor tydligen är morgonmänniskorna. ALLTSÅ, VAD ÄR DETTA?! Förtryck! Upp till kaaaaaamp!

Svartyria sa...

It's a relatively old post but I haven't kept up due to life happenings.It is very well elaborated and enjoyed it,also had a similar discussion the night before.:)

I am a KM/LSB and have been so since..14 I think.Most of the time I can't sleep before 4-5 in the morning and wake up easily unless lots of tiredness has been stored up.
I don't know if it has to do with me being a freelancer and sitting in a chair most of the time working,but even when working at a bar I had so much energy so the same happened.
I do envy (in a good way) those who sleep so easily.
Also I look tired sometimes and dark circles appear whichis not good.. :)

andreadoria sa...

Svartyria - im just happy that you even backtracked my blog, & that you liked this entry :)

Oh I wish I could swap a little with you! I truly envy your ability to cut sleep if needed, and not being totally crushed by it. But on the other hand, suffering from insomnia/not being able to fall asleep early seems a little complicated to.

The best thing would be if society could accept that some people are "nightpeople" and need to arrange their working hours differently.

Im happy you have a job that fits your KM/LSB! :D Congrats! :)