Study makes perfect: 80-talets best of fantasyflicks!

Jag vet inte om det har något att göra med de stora frisyrerna, vurmen för det lite makabra & den välsignade avsaknaden av animeringar, men 80-talet är vår tids bästa producent av fantasy-filmer!

Jag ser mig som 80-talsfantasyns förkämpe – jag samlar på allt i fantasyväg som producerades då. Av någon anledning föll älvor, svärd & fantasifulla världar verkligen 80-talspubliken på läppen & fantasyfilmerna producerades på rullande band.

Jag tänkte presentera för sämre vetande de bästa fantasyfilmerna som 80-talet någonsin producerat! :D (Ni som skarpsinnigt noterar att Conan Barbaren saknas – all ära åt er! - dock anser jag i form av självutnämnd sakkunnig att Conan ingår i en underkategori till fantasy, nämligen ”barbarfilm”):

Dark Crystal – 1982

Med sorgstämd, mörk sagosetting presterar Jim Henson en helt fantastisk dockfilm med en mycket egen, & fager storyline. Den föräldralöse Jen växer upp hos goda magikervarelserna The Mystics, & lär sig snart att allting gott kräver en balans med allting ont – mörker & ljus hålls i balans tack vare en mörk kristall, som nu står under hot från de elaka Skeksis. Jen möter allehanda fantastiska djur & natur, men gläds naturligtvis mest åt sitt möte med Kira, där ömsesidigt tycke genast uppstår. Tillsammans med ett hårigt litet djur med världens största mun beger de tu sig ut för att återställa balansen i världen genom att finna Den Mörka Kristallen & därigenom med lite olika åtgärder försöka motverka mörkrets dominans över ljuset.

Dark Crystal är en film som många i Sverige tycks missat, men jag föreslår verkligen att man preppar med en kopp varm choklad & favoritvännen/respektiven/kk:t & ger den här filmen en chans. Den är skitfin, dyster & en fröjd för ögat.

Neverending story – 1984

Man kan nog lätt påstå att Neverending Story kvalar in som en av de mest allmänt kända fantasyfilmerna. De allra flesta iaf i min generation har sett den här filmen, förmodligen som barn. Även om den inte tillhör mina absoluta favoriter har den ändå allt man kan kräva av en fantasyrulle. Det handlar om lillkillen Bastian som hittar en mystisk sagobok på ett ännu mer mystiskt antikvariat & hipp som happ dras han in i bokens äventyr & befinner sig snart direkt ansvarig för godhetens seger över det onda – ett välbekant tema :D Han blir kompis med prinsessor, en indianpojke samt en stor lurvig flygande drake. Äventyret slutar dock inte i första filmen utan uppföljare finns i form av Neverending story 2 samt Neverending story 3.

Ronja Rövardotter – 1984

De flesta skulle kanske inte placera Ronja Rövardotter i fantasyfacket men jag tycker att den passar in där alldeles utmärkt: den har stora frisyrer, är förlagd i en fiktiv medeltidsinspirerad värld, den kryllar av fantasivarelser som vildvittror, gråtroll, rumpnissar & episk natur. Personligen tycker jag att Ronja Rövardotter är en av de bästa fantasyrullarna som finns! Här platsar även Bröderna Lejonhjärta alldeles perfekt, men eftersom Ronja ligger mig snäppet närmare hjärtat så får den kvala in här. Vad filmen handlar om känns överflödigt att gå in på, men Ronja och Birks äventyr bland bråkiga rövarpappor, läskiga vildvittror, charmiga rövargäng och helt fantastiska skogar (med dessutom Sveriges skådiselit) lämnar iallafall inte mig missnöjd. Jag älskart! Tack Tage Danielsson!

The Legend – 1985

Åh! Om jag fick utse Fantasyns Fantasy, då hade det blivit The Legend, av Ridley Scott! Det är nästan obegripligt att den är gjord 1985 - rent visuellt är den här filmen oslagsbar & borde agera som argument mot den animeringshysteri som råder idag. Miljöer, smink & masker i filmen är helt sanslöst grymt gjort & jag tycker inte filmen saknar någonting. Följande fantasysmörgåsbord gives: troll, prinsessa, älvor, vättar, skogsbarn, hjälte, vattenhäxor, enhörningar, fiolspelande alvpojk & Mörkets Härskare. Mörkrets härskare spelas av den fantastiske Tim Curry i form av en behornad, respektingivande djävulsgestalt - den vanligtvis 180 cm långe Curry mätte i full kostym över 4 meter! :D

Storyline: Mörkrets härskare är trött på att ständigt konkurrera med Ljuset (vars fysiska form är två enhörningar). Helt sonika tar han hjälp av sin fantastiska goblin-wingman Blix för att få död på enhörningarna. I samband med det intresserar han sig för den oändligt fagra prinsessan Lily, som dessvärre redan är nerkärad i den snygge skogspojken Jack (spelad av en 23-årig Tom Cruise!). Prinsessan kidnappas, världen täcks av mörker & kyla, Jack allierar sig med skogens tomtar & knytt för att befria både prinsessa samt enhörning från Mörkrets Härskare. & ett MYCKET visuellt fantasyepos tar vid.

Ett varningens ord go vänner! Denna film finns i TRE olika versioner! Vi har directors cut, en europeisk samt en amerikansk version. Europaversionen är den Scott själv ville släppa (alltså en lite kortare dir. Cut!), men en testpublik i USA tyckte filmen var för underlig, mörk, & att storylinen för komplicerad (jänkarna är som vi vet inte Guds smartaste när det gäller att hänga med i film). Filmen klipptes om/ner/sönder, hela soundtracket byttes ut & kvar stod en ganska sorglig, blek historia. Om ni har sett en version med ett hemskt synthsoundtrack är det tyvärr jänkarversionen. Det är också den USA-versionen som förklarar varför The Legend får så låga betyg på imdb.com - det är iaf jag fullkomligt övertygad om. Go european, folks!

Princess Bride – 1987

Älskar man fantasy älskar man Princess Bride! Den är en härlig, humoristisk kärleksförklaring till fantasyfilmen – fart å fläkt, prinsessor, köttätande jätteråttor, jättar, pirater, skrikande ålar, onda prinsar, odödliga repliker & torterande albinos! En otroligt snygg & ung Cary Elwes intar huvudrollen & upplägget består av en elak kung som tvångsgifter sig med fagra Buttercup som även i denna film har sina känslor investerade på helt annat håll – ni kan ju gissa vem. För att återvinna sitt hjärtas dam tvingas vår hjälte överlista skurkar, brottas med jättar, överleva farliga skogar & kämpa sig fram. Den här filmen tror jag vinner över även sådan publik som kanske inte är fantasylovers – uppskattar man en lurig, färgstark komedi med episka replikväxlingar & glimten i ögat är det här ett givet tips!

The Labyrinth - 1986

Jim Henson rules! I The Labyrinth har vi en film i verkligt fullskalig 80-talsanda. Frisyrerna når nya höjder & 80-talsmodet genomsyrar varenda del av den här filmen. We love it! Låt mig presentera troll i konstiga rustningar, kramiga håriga monster, älvor, en ung kvnnlig hjältinna, dvärgar, en cockneysnackande larv, magi och framförallt: David Bowie som alvkung i härliga tajts, obeskrivlig frisyr & sjungandes flera låtar i det fräsiga soundtracket. Denna film är 80-talsfröjd för ögat och handlar om den uttråkade, drömmande Sarah som i ett svagt ögonblick önskar bort sin skrikiga spädis-lillebror till trollkungen själv - & vips tar densamme (dvs David Bowie) tillfället i akt & norpar brorsan. Sarah kastas in en underlig sagodrömvärld bestående av en enorm labyrint där hon blir kompis med allehanda underliga varelser, kämpar emot arméer av troll & utstår trollkungens allehanda trix (samt musikaliska framträdanden) för att stoppa henne från hennes mission.

Om någon därute är bekant med den fantastiska tecknaren Brian Froud så kan det kanske intressera att det är han som skapat förlagorna till flera av varelserna i filmerna – man känner igen flera av hans underbara, stridsdugliga små troll & knytt i denna rulle. Är man varken fantasyfan eller särskilt intresserad av 80-talet, kan man gott se den för David Bowies skull :D Tro mig – det är värt det!

The Storyteller – 1987

De som är födda på 80-talet känner nog igen The Storyteller bättre under namnet ”Sagor För Stora Barn”, som gick på SVT när jag var liten. Här har Jim Henson (kanske ett jäkla tjat om Jim Henson men karln är död & förtjänar att krönas som fantasyns förkämpe!) briljerat med fantastiska masker, dockor & miljöer. Här ser vi ingen mindre än den episka John Hurt (karln med kanske världshistoriens behagligaste berättarröst?) ta plats som en potatisnäst, ruffsig sagoberättare, som underhåller sin talande hund med olika kända folksagor. Varje avsnitt är en ny saga, den ena finare/läskigare/härligare än den andra. The Storyteller är fullkomligt magisk & jag tycker det är sorgligt att den inte fortfarande visas på tv för dagens knoddar. Tur att jag har alla avsnitten i dvd-utgåva! :D

Willow - 1988

Tillsammans med The Legend & Princess Bride tycker jag nog att Willow är en av fantasyns bästa rullar. Det här är en film som nog många har sett – handlingen består av dvärgen Willow som slits från sitt komfortabla familjeliv i sin dvärgby när en toksöt, rödhårig liten bäbistjej upphittas i floden av hans två barn. Det visar sig att bäbistjejen enligt profetian är den som ska kullkasta den ondskefylla häxdrottningen Bawmordas styre & Willow beslutar att tillsammans med sina nyfunna buddies Madmardigan (Val Kilmer i sin kanske hunkigaste roll ever!), två vättar & en djurförvandlad magikerkvinna att hjälpa profetian att gå i lås och skydda flickbäbisen från Bawmordas nypor! Den stora behållningen i filmen är, förutom den charmiga dvärgbyn, svärdfajterna & läskiga trollen, den mycket heta rödhåriga bruttan Sorcha som ränner runt i full rustning & är ingen mindre än den onda häxdrottningens dotter. I approve! :D

Snow white In The Black Forest – 1997

Jag kommer nu att helt frångå den tidsram jag självsvådligt satt upp :D Snowwhite in the dark forest gjordes 1997, men jag tycker att det måste omnämnas iallafall. Här har vi en otroligt mörk, läskig version av Bröderna Grimms saga Snövit. Raka motsatsen till Disneys glättiga version med andra ord - borta är sjungande fåglar, gulliga dvärgar & allsång. Istället får vi en mörk saga om svartsjuka, hämnd, hat, ond magi & ganska blodiga händelseförlopp, allt förlagt i en fiktiv, mörk 1500-tals setting. Helt i min smak med andra ord! :D Vi ser två välbekanta skådisansikten i filmen: dels Sam Neill som Snövits naive pappa, & dels den fantastiska Sigourney Weaver som den något instabila styvmordern. Rekommenderas varmt till alla fantasyälskare därute – men också alla er som gillar mörka, onda filmer eller för den delen Weaver. Hon är skitbra i den här rullen!