WHATS THAT NOISE!

Gråtande/klagande barn är kanske det värsta jag vet. Jag står inte ut med dem, jag kan inte vara förstående & jag utdömer genast modern som en inkompetent egoist som skaffade ungen för att rädda ett redan halvtaskigt äktenskap. Ibland, när jag tex är på mitt jobb, eller ombord på det publika färdmedel & möts av en storgrinande unge, tar jag till ungefär samma metoder som jag gör med en ouppfostrad hund. Jag möter ungens blick & stirrar helt enkelt ut lipsillen tills den slutar gråta. Reaktionen kommer oftast ganska fort - jag tror ungen på ngt plan inser att det är jävligt olämpligt att stortjuta mitt bland främmande människor, för de slutar oftast grina å ser istället nästan skamsna ut, efter mitt tilltag. Jag vill gärna tänka att packleader-mentalitet a la Cesar Milan är applicerabart på småglin också.


F.ö förstår inte jag varför människobarn överlag är så jävla högljudda? Det är helt oförenligt med minsta lilla överlevnadsdrift vi alla fötts med. Det finns knappt några andra djurbäbsiar som skriker & gör väsen av sig så jävla mkt som våra rosa russin. VARFÖR? Jag kan förstår instinkten Skrika Jävligt Högt Om Mamma Är Utom Synfält, den kan jag respektera hos spädbarn/småbarn. Men att skrika fast mamma är precis brevid, det är helt ologiskt. I en djungel hade den ungjäveln blivit uppnosat av närmaste rovdjur med knorrande mage DIREKT.
Fast det kanske är just det som är problemet. Civilisationsprocessen för oss människor har tyvärr medfört konsekvensen att knytet med högljudda gener inte blir lejonmat, utan tillåts frodas, väl skyddade & storlipande i sin morsas famn.

Fan vad tröttsamt. Jag tänker iallafall fortsätta låta dem få veta vem bestämmer. Vem som är packleader. DJUNGELNS LAG!

Kriget mot UVI

Jag tillhör den delen av befolkningen som blev rätt skraj av att läsa artikeln i DN om bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. absolut läskigaste var kanske när man läser att "i Sverige har vi till exempel hittills enkelt kunnat behandla vanliga urinvägsinfektioner (blåskatarr) hos kvinnor. I flera länder kring Medelhavet måste sådana patienter ofta läggas in på sjukhus och behandlas med antibiotika intravenöst. De antibiotika som tidigare kunde ges i tablettform fungerar inte längre" :O SKRÄCK!

Jag har iofs i flera år vetat att överdriven antibiotika är ett stort problem, men när man läser att problemen redan är här, i realiteten, så är det en helt annan sak. jag har själv försökt undvika antibiotika när jag fått urinvägsinfektion (vilket jag får relativt ofta, jämförelsevis). Genom denna kamp mot antibiotikan har jag ändå samlat på mig en hel del god kunskap (via internet, kamrater & forum) om uvi som jag tänkte dela med mig till den kvinnliga befolkningen! Man måste inte alltid ta till antibiotika!



Regel 1: att man ska dricka sjukliga mängder vatten om en uvi är på g är kanske gammal kunskap. Men den kan utvecklas lite - man ska dricka så surt som möjligt! Sura miljöer är bacillers största skräck. Det sjuka är också att det gör mindre ont att kissa om man druckit en massa surt! Testa stora mängder vatten med pressad citron i, överdriv c-vitaminintaget & drick kontinuerligt. Flush the bad stuff out!

Regel 2: min egna numera gyllene regel - undvik drycker med en massa socker i. Känner du att uvi:n är på g, eller vet med dig att du utsätter dig för ngt som gett dig uvi innan, drick inte vätskor med en massa tillsatt socker. Socker har en jäsande effekt, och ahr du blåsan full med socker & baktus ondus tar sig in så blir det en fet fest där inne. Socker är en jävla bov!

Regel 3: tranbär! (som juice utan socker dock, obs! Tranbärstabletter EVEN BETTER). Im telling you - tranbär mot uvi är inte en mystisk flum-idé, det funkar! anledningen till att det funkar är pga "dess innehåll av garvämnen som kan försvåra för bakterier att fästa på slemhinnan. Tranbär är också naturligt rika på C-vitamin och flavonoider, som båda har goda antioxidativa egenskaper", som det står på min burk med tranbärskoncentrat. Jag har nämligen tagit det ett steg länge å har tranbärsextrakt i kaspelform! perfektion! Så fort jag känner minsta varning, eller vet att jag är i riskzonen för uvi tar jag kapslarna med en massa vatten. Kapslarna är dyra, men fruktansvärt bra å kan köpas på i stort sett varje naturapotek! <3

Regel 4: kissa alltid efter sex! Masa dig till toaletten hur myspys du än har i sänghalmen! hårt men rättvist!

Regel 5: Bad ökar risken rejält, jag har kompisar som får uvi efter varje gång de badar. Kan man inte helt undvika att bada i tex bassäng, så ska man alltid försöka kissa efteråt, utifall ngn ondskefull bacill är på ingång.

Regel 6: Drick mkt vätska, men kissa bara när du känner att blåsan verkligen är fylld. Går du å kissar varje gång du är minsta lilla kissnödig kommer det göra ondare och ondare och ONDARE, och du spolar inte ut ordentligt på samma sätt. Drick - vänta tills blåsan är full, kissa - drick mer. Se till att blåsan så att säga aldrig är tom eller halvtom, för är den inte full så gör det en miljon ggr ondare när du väl har ngt att kissa ut. Se dessutom till att alltid kissa ut ALLT. Sista skvätten kan hålla på sig men det måste ut, för att verkligen rensa ut alla inkräktare!

Regel 7: håll dig varm! Nerkyld tjej har sämre motståndskraft - immunförsvaret jobbar som bäst om man är varm! Det gör dessutom mindre ont om man är riktigt varm - goda hjälpmedel är långkalsonger, värmekudde, varm pojkvänIflickvän, duntäcken, husdjur.

Har uvi:n satt igång kan jag bara ge den stackars drabbade följande förhållningsregler: drick mkt surt - citronvatten, gärna transbärsjuice med pressad citron i (skitgott dessutom!). Toppa med transbärsextrakt i kapslar! Håll dig varm & kissa bara när blåsan är full, & du MÅSTE se till att kissa ut allt. Gör det helt sjukt ont, varva med ipren & värmekuddar. Varmt vatten som man häller på när man kissar tar bort väldigt mkt av smärtan, konstigt nog! Så man kan kissa i duschen, eller hälla varmt vatten på när man kissar. Den viktiga regeln är alltså att undvika ALLA drycker med socker i, det gör en stor skillnad!

& ladies - håller uvi:n i sig mer än en vecka trots mina gyllene regler får man nog trots allt masa sig till sjukhuset. :/ men jag har själv lyckats undvika det med nyss nämnda förhållningsregler :) so give it a try!

hårräddningen!

hurra! nu har jag äntligen hittat lösningen för alla er som delar mitt och anna9's hat mot nytvättat hår - dvs hår som är lent, flygigt, fluffigt & omöjligt att göra ngt som helst roligt med. det här är lösningen för er som tycker att lortigt hår helt enkelt är det bästa för fripp-stajling, men som ändå föredrar att ha någon form av huvudhygien:


PROFFS OCEAN MIST! <3
fasligt billig (runt 30:- på HM), luktar gott och gör håret precis sådär lite stripigt & lättfixat som man vill ha det! jag är äverlycklig! ENJOY THE NON-LORTIGA FRISYREN! :D
man bara sprayar i håret antingen när det är nytvättat efter att man fönat det, eller ännu hellre innan man fönar håret, för den perfekta ruffsiga, oblanka looken <3 jag är så sjukt nöjd. the search is over!

bortförklaringarnas symfoni

vi har alla varit där. man sitter med något av största vikt, som (allra helst under tidsbegränsning) måste genomföras. det kan exempelvis vara en telefonräkning att betala, diskning, uppsats, bäddande av säng eller jobbigt samtal. man vet genom ångestdjuret i magen att man MÅSTE ta tag i sin Syssla Av Största Vikt, men på något jävla vis så genomförs en omprioritering.

omprioriteringen innebär att man exempelvis byter ut den viktigaste sysslan mot något sekundärt viktigt, till exempel skjuta upp uppsats-skrivandet till fördel för diskning. man drabbas av en plötsligt LIVSVIKTIG städlusta som gör att samtalet till elbolaget omöjligt kan offras tid för.

man lider av felprioriteringssjukan.

en annan bieffekt av felprioteringssjukan är att man plötsligt känner att man bör Unna Sig. detta kan ta sig uttryck i att man förskjuter tex studier eller diskning för exemplevis en kopp te, matlagning eller en powernap. inför sig själv övertygas man att man aldrig kan genomföra den ålagda Sysslan Av Största Vikt, om man int ejust unnar sig. "Utan den här powernapen kommer jag somna under läxläsningen" eller "Jag måste fkatiskt äta något, jag behöver den extra energin!" eller möjligen "en timmas paus kan jag väl ta för Sex & the City?".

idag har jag lidit svårt av denna sjuka. jag har istället för att genomföra mina ytterst viktiga studier Politisk Teori:

* läst om reformationens inverkan på äktenskapssynen i boken The development of the family and marriage in Europe
* beställt parfym på nätet
* besvarat mail från en skotsk samt en tysk kompis på Myspace.
* kokat Tortellinis
* ringt posten angående det försvunna paketet jag skickat till Anna9
* powernapat i 1.5 timma
* surfat www.icanhascheezburger.com

värt att notera är att jag inte skrivit ett inlägg på min blogg på flera veckor, förräns nu, idag, PLÖTSLIGT en intensiv blogg-lusta infann sig, naturligtvis mitt under pågående studier. felprioriteringssjukan har slagit till yet again..

dumburk!

Jag har gjort mig någorlunda fri från tevebroendet, framförallt genom att bara ha tillgång till svt 1 & 2 samt tv4. konsekvensen är att man får bara bra teve, vilket ju inte direkt är fel :D

men ok, det enda som faktiskt håller mig slaviskt framför rutan är följande serier:

ROME - jag har inte sett en enda serie som tvingat mig kolla 4-5 timmar i sträck, då i dvd-format. rome bör ses! säsong 1 samt 2! <3

BROTTET - danmark kan när dom vilL! SVT:s best of ever. jag har gråtit lite till varenda avsnitt, & skrikit rätt ut varje gång avsnitten tagit slut, för det är så jävla spännande. HEJA DANSK-MARK!

min enda ågren - tv4+ saknas, & med det CESAR MILLAN, min hundviskare number 1! ingen fattar hundar som han & jag fattar hundar som bara fan tack vare honom. WE MISS YOU, DOGWHISPERER!

ett halvår senare.

jag är tydligen inte direkt gjord av äkta blogg-stoff. here i stand, inte mindre än cirka 8 månader sedan det senaste inlägget. hah! slöfock!
(jag misstänker iofs att ingen öht läser denna blogg längre :D)

jag vet inte riktigt vad jag ska riva igång med för att få bloggandet någorludna på fötter igen - det skulle vara trevligt med ett skrivande medium av ngt slag, det inser jag ju. men ok. sammanfattning:

jag jobbar på systembolaget (med världens finaste ida t.v, dock inte med världens finaste sanna längre, för hon har bytt bransch, the bitch :D):


jag bor vid skanstull i min egna lilla rävkula:


jag köpte idag på nätet en fin plugg:


samt önskar mig följande pogues-tröja så mkt så det SVIDER!



nu ska jag försöka sova en gångbar skönhetssömn, inte drömma ngt läskigt samt avhålla mig från att spela Resident Evil 4 pga av nyss nämnda planering :D

Berlin by nite

Igår vankades det ordentlig utekväll, grundad på ekologiskt vin, festlig musik a la Michael Jacksson & Tiger Army. Här är jag med min nya kamera, som jag döpt till Maja. :D Jag & Maja älskar varandra djupt:



MINA NYA STRUMPOR!1111


BITE US FANBOYS - redo för Berlin by nite, taggad till tänderna :D

Efter att Ciilja tipsat om Köpi, en stor punkarsquat (Berlins ngt grymmare motsvarighet till R.I.P Ungdomens hus i Köpenhamn, som funnits i 17 år) med spelningar & billig öl, drog vi dit på anti g8-spelning. Köpi var ett av de grymmaste ställen jag sett. Helt sanslöst. Underbar jävla stämning, & otroligt inrett med enorma väggmälningar, graffitti, skulpturer & kontraster i en gammal nerlagt teater eller något liknande. LOVES IT. Vi blev redigt dragna, kollade på anarkapunkspelning, klappade alla hundar som sprang runt lösa, drack tokbillig bärs & dansade till The Knife som de spelade på ett av dansgolven. :D

lir & tjofräs!

zö Bitches

ragglappar från "Dieter" & "Heinrich" :D vi förstod ingenting.

Fast det visade sig att Dieter inte alls hette Dieter utan var en skojfrisk punkare som jockade på Köpi.

Gården på Köpi, fucken beautiful.

READY TO SMASH SOME FACES

När vi tillsut kom hem från Köpi 05 på morgonen, var det tokfin dimma över kanalen & fåglarna kvittrade :D <3

Morgonpost & matchande skosnören ROCKS MY SOCKS! :D

Berlin by day

Såhär bor vi:









Igår besökte vi Judiska Museet. Det var en av de gråaste dagarna hittills, & arkitekturen i museet stämde ganska väl överens med både Judarnas något mörka historien samt sinnestämningen museet medförde:

Sverige är ändå ganska fint

:D:D:D


me <3 petter. från min födelsedag på tucken. lovely. :D

Berlin berlin berlin!

Berlin har inte gjort mig det minsta besviken. Förutom cafén som har öppet till 01, ölstugor & pubar of my dreams, gatukonst & graffiti överallt samt väl etablerad miljö- & vegorörelse är det hundar överallt. hundar som INTE ÄR KOPPLADE! <3 med andra ord inte en stad för den hundrädde, men för doggielovers som mig & Moa är en stad med 5-6 meter breda trottoarer & lösgående hundar något utav ett drömscenario.
Eller vänta, jag får rätta mig. Det Berlin jag beskriver ovan är framförallt Kreutzberg. Jag har inte sett så mycket mer av Berlin än Kreutzberg, men den här stadsdelen har verkligen won me over. Det är som ett Möllan blandat med bästa kvarteren i London & en skvätt Paris här & var. Vi bor vid kanalen, mitt i hjärtat av Kreutzberg, ett stenkast från rockabillyaffärer, Wild At Heart, skivbutiker med en hel vägg fylld med "Oi & punk" samt en snutt av Berlinmuren:


Moa kikar igenom Berlinmuren


Berlinmur unt mir


Förutom lösgående hundar är Berlins främsta egenskap deras ENORMA öl :D
(Vänligen notera de fina leopardborden på Trinkteufel! <3)


Dunkelbier på Trinkteufel, en jävla fin punk/rock-pub i Kreutzberg


Moa mit bier!


Ölen nästan slut! :´(

Idag regnar det. Vi vaknade & hela himlen mullrade som om vädergudarna själva lackat ur. :D Vi ska göra bot genom att gå på Judiska Museet idag. sedan ikväll vankas ekologiskt vin, Nina Hagen på högsta volym samt Wild At Heart. vi får väl se. Imorgon ska jag skriva om min vattentäta teori om Omöjligheters Ökade Möjlighet Inträffande I Omöjliga Sammanhang. det krävs ett par öl för att förklara den. :D Jag ska även lägga in lite bilder på lyan vi bor i, 100 kvm typisk Berlin-lägenhet - , sekelskifte med omöjlig planlösning, otrolig charm samt jävligt högt i tak. :D

TSCHÜSS!

creepy creepers

OKEJ! nu förstår jag:
anledningen till Frankensteins monsters "signature walk", dvs hans stapplande på stela ben, har absolut ingenting med eventuell likstelhet att göra. det beror helt & hållet på att han har sådan jävla skoskav av sina dojjer.

jag har ett par tokfina creepers, som jag köpte i NY när jag var där med min mamma. senaste halvåret har jag använt dem kanske en 4-5 gånger, enbart av den sorgliga anledningen att jag får EXTREMT skoskav efter ungefär 5 minuters promenad. jag har aldrig varit med om ngt liknande.
idag prövade jag min lycka igen, jag bokstavligen DAMMADE av creepersarna, satte på plåster på båda hälarna i preventivt syfte, gick de 6 minutrarna till tunnelbanan och... PAINATTACK! jag hade så ont i båda hälsarna att jag började gå som en zombie, en person med träben, en FRANKENSTEIN.

seriöst, ska det behöva vara såhär?
hur gör människor med creepers?
finns det ngn lösningen för sådana som mig & Frankensteins monster?
kan man fysiskt mjuka upp dom eller lämna dom till skomakare?
jag vill inte att dom ska stå & samla damm i ytterligare ett halvår. :(

---
seriöst - ska det se ut såhär efter sammanlagt cirka 15 minuters promenad?

Drink responsibly!

" Så här mycket innehåller en deciliter av olika drycker. Ju högre alkoholhalt, desto fler kalorier.

* Punsch och likör - 260 kcal
* Konjak och whisky - 245 kcal
* Brännvin, vodka, gin och rom - 225 kcal
* Portvin - 170 kcal
* Vitt vin, sött - 100 kcal
* Rött vin - 70 kcal
* Vitt vin, torrt - 70 kca
* Starköl - 50 kcal
* Lättöl - 25 kcal"

flåsa rosa.

Jag är fullkomligt övertygad om att färgen rosa är bra för själen. för några år sedan gillade jag inte rosa, men jag har sedan dess drabbats av samma rosa craze som tycks drabba alla förr eller senare. Iallafall kvinnsen. Its simply good for you!

1. Allt rosa i datorn
2. Rosa converse
3. Rosa-vita hörkurar

equals peace of mind.

to brighten a crapy day

jag har inte skrivit här på mer än tre månader. jag skulle kunna skylla på att det enbart har med min cpskadade internet-tillgång att göra, men det håller nog inte hela vägen. jag tror helt enkelt att jag right on tycker jag har ett för händelselöst liv, för att ha ngt att skriva här.
idag fick jag en hemsk insikt - jag låg & drog mig som fan imorse, för att jag drömde så roligt. jag & pippi vi utomlands, på en stor festival, med en massa roliga människor. så jag vaknade vid 10, mitt i drömmen, & valde helt sonika att hellre drömma vidare, än att gå upp, för drömmen var 100 ggr roligare än vad vad jag hade att gå upp till. jag har börjat inse att jag tror jag i drömmarna kompenserar för allt det jag vill göra i mitt liv, men inte gör. i drömmarna bor jag utomlands, jag läser fotoutbildningar i London, jag träffar gamla vänner & nya, jag gör saker som är värdefullt, jag är spontan & jag bakar kringlor. hur hemskt är det inte när ens drömmar är mer intressanta än ens vardag? ohdear.

man kan väl säga att jag befinner mig i en mildare livskris. :D

om man skulle räkna sitt livsengagemang & intensitet man lever, & hur mkt man strävar efter att komma dit man vill, uppnå drömmar, göra saker som man älskar & är stolt över, genomföra allt man längtar efter, i procent - då skulle jag ligga ungefär på 20 % just nu. jag kan inte leva med 20%! mitt absoluta minimum är 50 %, min drömprocent är kanske 75-80 %. sedan jag börjat tänka på "living life" i procent, har jag börjat få mkt mer förståelse för saker och ting. jag kan placera vänner i olika procentskalor - de som lever sitt liv 5-10 %, de flest hamnar i 40-60 % & sedan de få som faktiskt ligger när 100 % - vanligen mellan 80-100 %. egentligen kan man fråga sig varför inte alla ligger eller iaf aktivt strävar efter 100 % livsintensitet? vad är det som håller oss tillbaka? & vadfan håller mig tillbaka? HILFE.