Jag har alltid älskat Tove Jansson. De klassikerna i all ära – men mina favoriter är de lite senare muminböckerna som Tove Jansson skrev. De utspelar sig visserligen i mumintrollens hemmavärld men de cirkulerar runt andra gestalter - många nattsvarta & osande av ångest. På många sätt känns det som att Tove Jansson förberedde en som barn på det litet svårare genom dessa böcker. Många säger att hennes böcker skrämde dem när de var små, att de tyckte de var läskiga & litet farliga. Det tyckte jag också – jag ÄLSKADE böckerna just därför :D
Min absoluta favorit är novellsamling är "Det osynliga barnet". Den är
en underbar samling berättelser som ensamhet, existentiell ångest, materialism,
rädsla för mörkret & medlidande - men också om möten, vänskap & de små tingen i livet. Jag tycker nästan inte man kan kalla den
en barnbok. Kanske snarare en vuxenbok för barn. Jag ärvde "Det osynliga barnet" av min mamma & den står fortfarande på bästa platsen i min bokhylla.
De berättelser jag älskar är ”Hemulen som älskade
tystnad”, ”Vårvisan” och ”En hemsk historia”. Men den jag gillar kanske allra
mest är ”Filifjonkan som trodde på katastrofer”. Den handlar kort å gott om kraftfull paranoia & ganska avancerad jävla dödsångest:
Det var för vackert väder, det var onaturligt. Nånting måste hända. Hon visste det. Nånstans bakom horisonten samlade sig något mörkt och förfärligt – det arbetade sig upp, det kom – fortare och fortare…
Man vet inte ens vad det är, viskade filifjonkan för sig själv. Hela havet blir svart, det mumlar – solskenet slocknar…
Hennes hjärta började dunka och ryggen blev kall, hon snodde runt som om hon hade haft en fiende bakom sig. Där glittrade havet som förut, solreflexerna dansade på bottnen i lekfulla åttor och sommarvinden strök tröstande över hennes nos.
Men det är inte lätt att trösta en filifjonka som gripits av panik och inte vet varför (s.38).
Tove Jansson är en boss på att beskriva den väldigt lilla
varelsen. Eller den riktigt ensamme varelsen. Hon kan det här med skräcken för
det okända, eller längtan efter ett egenvärde. Att porträttera (den personliga) katastrofen i ett annars lugnt liv. Och jag ÄLSKAR att nästan alla
varelser i hennes böcker har nos och svans <3
Det var därför med lite extra glädje jag råkade hitta så fina saker idag! På NK finns numera en egen Mumin-avdelning! Jag köpte ett skitfint limited edition glasögonfodral med mina favoritkaraktärer Vifslan & Tofslan på. Samt en ny musmatta! All in black, off course... :D
De finns fantastiskt fina brickor också, som verkligen förkroppsligar Tove Jansons ganska läskiga, nattsvarta fantasivärld:
Ny bricka slår jag till på nästa gång! :)
Har någon förresten läst Tove Janssons sista muminbok "Sent i november"? Är den darknezz & lite läskig den oxå? Jag är sugen, för den har jag aldrig läst mig veterligen. Jag är också sugen på hennes samlade vuxennoveller "Meddelande" men jag har ingen aning om Jansson är lika bra på vuxenlitteratur som hon enligt mig är på barnböcker...
11 kommentarer:
http://www.val.se/val/ep2014/valsedlar/E/rike/valsedlar.html
Aaaah du menar Djurens Parti! Dom finns ja, men Djurensparti är inte Djurens Rätt, som du hänvisar till ovan. Djurens Rätt är en partipolitiskt obunden organisation som varit aktiva sedan 1882. Dom två är inte samma sak, även om de säkert delar väldigt mkt åsikter. :)
Tips som du säkert redan vet om, Inger Edelfeldt hon har också en förmåga att skriva om ångest och annat svårbegripligt på ett bar sätt. Framförallt hennes äldre böcker från 70-talet. Nu har jag ju inte läst Tove Jansson och kan inte svara på om de alls är av samma kaliber men absolut värt och kolla upp om du inte redan gjort de.
:)
Maja - Inger Edelfeldt är en av mina absoluta favoritförfattare, ända sen jag var liten! ("Juliane & jag" var en av mina mest frekvent lösta böcker sen jag var liten teen! Älskar även "betraktelsen av hundar" "Missne och Robin", "i fiskens mage" & "samtal med djävulen") <3 Jag håller helt med dig, Edelfeldt lyckas framförallt i sina mer abstrakta böcker fånga ngt mkt likt Tove Jansson. Jag rekommenderar dig verkligen att läsa "Det osynliga barnet"! Gör det å återkom med vad du tycker :)
Nu är jag en random människa som råkade hitta hit på något sätt, men Sent i November är min absoluta Mumin-favorit. Fylld med lite ledsna och väldigt vilsna varelser, och den är helt underbar. Enligt mig!
/Tove-fanatiker
Angående Mumin så undrar jag om någon kan klara av efter att ha sett på det...att INTE börja prata finlandsvenska efteråt? Jag kan inte...
Anna - Är det så? :D Den låter perfekt, ska absolut kolla upp den! Har du läst "Det osynliga barnet"? Är det samma stämning?
Marky - haha men böckerna är ju inte per automatik på finlandssvenska? :D Eller menar du tv-programmet som gick? Jag älskar iofs finlandssvenska, jag tycker det är en av de vackraste dialekterna som finns! Särskilt när Tove Jansson läser :)
menar tvprogrammen så jag var kanske lite off topic...men när jag läste några böcker för några år sen för sonen...så krävde han att jag skulle läsa på finlandsvenska.
Skriver upp den på läslistan för Sommarn! och lovar att återkomma med åsikt :)
Missne och Robin är också en av mina favvisar! Har haft turen att hitta den på Myrorna för flera år sedan så jag passar på att läsa den lite då och då :)
När vi ändå håller på att name droppa så Johanna Nilsson! <- Guld! Misstänker dock att du redan har koll på henne också ;)
Skriver upp den på läslistan för Sommarn! och lovar att återkomma med åsikt :)
Missne och Robin är också en av mina favvisar! Har haft turen att hitta den på Myrorna för flera år sedan så jag passar på att läsa den lite då och då :)
När vi ändå håller på att name droppa så Johanna Nilsson! <- Guld! Misstänker dock att du redan har koll på henne också ;)
Maja - hurra gör det :D Jag önskar jag kunde hitta Missne & Robin på myrorna också :( Den trycks väl inte ens längre? Ska fanimig leta på antikvariat. Bokbörsen.se är ju bäst!
INGEN koll på Johanna Nilsson faktiskt :O Ge mig tips på en titel du gillar som du tror passar mig också?
Skicka en kommentar