Igår var jag, Ida, Kim, Magnus & Christian på förhandsvisning av splitternya amerikanska versionen av
Män Som Hatar Kvinnor, dvs
Girl With The Dragon Tattoo (VM i långa filmtitlar?). Förväntan var naturligtvis hög för oss tjejor som ju var statister i filmen, men Det var naturligtvis spännande att få se vad denna extremt hajpade film egentligen hade att erbjuda. Jag ska vara ärlig: min förväntan var bottenlåg.
Men ok, whats the verdict? Ja, om man kan bortse från att Lisbeth Salander (spelad av Rooney Mara) bryter på ngn konstig halvryska, att inledningen känns som en musikvideo till ett technoband som inspirerats av Björk eller att det är ett hemskt kattmord mitt i filmen som aldrig blir löst, så ska man absolut gå & se den här rullen. För håll i hatten gott folk - jag tyckte den amerikanska versionen var SKITBRA! :D
Filmen var för det första en riktig kärleksförklaring till Stockholm, & Sverige. Den är mörk, vinterkallt opolerad & fagert filmad. Jag älskar att alla svenska skådisar talar med lite svensk brytning, & att alla namn uttalas som på svenska - ibland glömde man tom bort att filmen var på engelska.
Jag led av svår avundsjuka när surmulna Salander gled runt på sin snygga mattsvarta hoj (MC-KÖRKORT BITTE!) & snygga slitna paltor. Jag gillade Daniel Craig som en mycket likeable & ruffigt gubbhet Blomkvist, jag tycker castingen var sjukt bra & spänningen låg på hög nivå trots att jag redan visste exakt vad som skulle hända.
Kort sagt: Bra jobbat David Fincher!
Rooney klarade av att axla den tunga uppgiften att efterträda Noomi Rapace som Salander, även om jag måste säga att jag blev lite besviken över att Rooney inte gjorde rolltolkningen mer till sin egen - hon känns mest som den Salander vi känner igen från svenska filmerna, bara lite yngre & bildskönare.
På
imdb.com leder fortfarande den svenska versionen med högst betyg på 7.7 vilket ändå känns rätt å riktigt. Men den amerikanska halkar inte långt efter med sina 7.3 i betyg, & det förtjänar den! Ta din käresta/bästis/mamma/pappa/syskon i handen å pallra er iväg å sen den. Det är den SANNERLIGEN värd!
Och nu - till frågan om alla naturligtvis undrar över: SYNS JAG I FILMEN?!!1 Svaret är ja. Sjukt suddigt, i kanske en bråkdel av en sekund :D Tror ni att ni kan lyckas spotta mig, så spana extra noga i scenen från rock/flat-klubben, någonstans i mitten :)