Förmodligen är det för att jag tittar på så perverst så mycket dokumentärer om psykopater, seriemördare & människor som begår övergrepp av olika slag, som jag börjat fundera extremt mycket på hur ondska/godhet egentligen fungerar.
Jag är själv så extremt driven av min empati. Jag har alltid haft ett väldigt starkt rättvisepatos ända sedan jag var liten. Jag har alltid låtit min magkänsla, min lilla "gubbe i magen" styra mina beslut. Det är också gubben i magen som alltid gör ont när jag ser djur som plågas & när människor utsätts för extrema svek.
Därför har jag fungerat så mycket på varför människor blir så olika varandra. Hur kan jag & många med mig ha så väldigt stark empati & inneboende kärlek för andra varelser som inte kan skydda sig själva eller inte förtjänar att behandlas dåligt? Är det vi som är ovanliga eller är det den ständigt egoistiske eller empatilöse som är ovanlig?
Hur uppkommer medkänsla? Är godhet ett strukturellt påhitt eller finns det en medfödd kod inom oss som alla föds med?
Jag hade tom börjat grubbla på karma när jag snubblade över dokumentären "The altruism revolution" på UR-play. :D Den heter "Godhet i generna" på svenska & handlar om hur psykologin har börjat undersöka altruism rent vetenskapligt.
Altruism, medmänsklighet, oegennytta, osjälviskhet (motsats till egoism), är att hjälpa andra utan att önska något i motprestation. Till altruism räknas generositet, självuppoffringar, att hjälpa människor med behov, och att frivilligt ge vika för någon annans vilja i strid mot ens egen.Jag kan meddela att jag fick reda på väldigt mycket nya saker om den mänskliga naturen - både gott & ont. Jag kan bara varmt rekommendera den här dokumentären. Den satte många saker i ett nytt ljus för mig. Mer än så kan jag inte säga.
Lets avsluta med lite fina bildbevis på empati & altruistiska insatser på på lite olika ställen i världen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar