Vaknade imorse & kände mig extremt förvirrad efter nattens dröm:
Stor grupp av människor jagar efter en stor vacker räv för
att försöka ta bilder med mobiler på den. Jag minns att jag också stod å
tittade men blev mer å mer brydd över att folkmassan jagade räven över stora
ytor, hur rädd räven vad när den hoppade över stängsel och försökte komma undan
under bilar. Tillslut tog den sats, sprang mellan benen på människor och tog ett
enormt skutt över ett högt stängsel med taggtråd en ganska lång bit bort. Jag
minns hur jag blev lättad över att räven kommit undan och gick mot stängslet
för att titta att den klarat sig.
På andra sidan stängslet ser jag nu hur räven ligger tryckt
mot marken intill en enorm hög av sälhudar. Räven ser undergiven och nöjd ut,
tjattrande tryckt mot marken vänd mot en enorm björn som sover intill högen av
hudar. Räven sneglar triumferande mot mig och slickar lite nöjt på sin tass.
Jag tittar ner mot vattnet som ligger nedanför en backe till höger och ser
något röra sig mot mig, något jag tror är människor först. De kommer ut ur byggnaden
nere vid vattnet genom en dörr. Men när jag tittar efter mer noga ser jag att
de är för stora för att vara människor – fler och fler stora bruna varelser som
rör sig mot platsen där jag står. Jag inser att det är björnar, ett trettiotal
enorma björnar draperade i diverse kläderplagg gjorda av både djur- och
människohudar, och de har stora vapen i sina ramar. Det är då jag fattar. De är
på väg rakt mot oss av en uppenbar anledning.
Jag vänder mig och springer skrikande mot människomassan
bakom mig. ”Spring! De kommer! Ni måste springa!”. Total panik utbryter på den
smala gatan jag är och jag har plötsligt människor exakt överallt omkring mig
och jag hör hur björnarna vrålar och morrar bakom mig. Precis då hör jag ett
plingande bekant ljud precis bredvid mig, och ser en automatisk hissliknande dörr
öppna upp sig. Ut strömmar trötta affärsmän och fint folk från ett lyxigt
hotell. Jag inser min chans och PRESSAR in mig genom dörren, som snart stängs
bakom mig igen. Väl inne på hotellet lyckas jag snabbt övertyga ett gäng hantverkare
att vi måste fly upp på vinden via en stege, de visar mig vägen och vi reglar
dörrarna ordentligt bakom oss.
Vi är i en vindslokal för anställda på hotellet, med ett
badrum, toalett, soffor och en massa krokar för ytterkläder. Jag försöker
förklara för hantverkarna vad som händer utanför och att vi kommer behöva
stanna uppe på vinden ett bra tag. När vi tittar ut genom fönstret ser jag
fullständigt uppsprättade och skinnflådda människor liggandes i blodspölar
överallt och björnkrigarna lunkades runt på gatan nedanför oss. Inte en enda
människa verkar ha överlevt. Jag vänder mig till en av hantverkarna som stirrar
på mig och meddelar att det farligaste han gjort i sitt liv varit att jaga bort
en tiggare från hotellet, hur fan ska han palla det här? Jag kommer ihåg att
jag skrattar åt honom och säger att allt kommer gå bra, vi har ju vatten iaf
via kranen. Sedan vaknar jag.
