I pity the non dreamer...

Vaknade imorse & kände mig extremt förvirrad efter nattens dröm:

Stor grupp av människor jagar efter en stor vacker räv för att försöka ta bilder med mobiler på den. Jag minns att jag också stod å tittade men blev mer å mer brydd över att folkmassan jagade räven över stora ytor, hur rädd räven vad när den hoppade över stängsel och försökte komma undan under bilar. Tillslut tog den sats, sprang mellan benen på människor och tog ett enormt skutt över ett högt stängsel med taggtråd en ganska lång bit bort. Jag minns hur jag blev lättad över att räven kommit undan och gick mot stängslet för att titta att den klarat sig. 

På andra sidan stängslet ser jag nu hur räven ligger tryckt mot marken intill en enorm hög av sälhudar. Räven ser undergiven och nöjd ut, tjattrande tryckt mot marken vänd mot en enorm björn som sover intill högen av hudar. Räven sneglar triumferande mot mig och slickar lite nöjt på sin tass. Jag tittar ner mot vattnet som ligger nedanför en backe till höger och ser något röra sig mot mig, något jag tror är människor först. De kommer ut ur byggnaden nere vid vattnet genom en dörr. Men när jag tittar efter mer noga ser jag att de är för stora för att vara människor – fler och fler stora bruna varelser som rör sig mot platsen där jag står. Jag inser att det är björnar, ett trettiotal enorma björnar draperade i diverse kläderplagg gjorda av både djur- och människohudar, och de har stora vapen i sina ramar. Det är då jag fattar. De är på väg rakt mot oss av en uppenbar anledning. 

Jag vänder mig och springer skrikande mot människomassan bakom mig. ”Spring! De kommer! Ni måste springa!”. Total panik utbryter på den smala gatan jag är och jag har plötsligt människor exakt överallt omkring mig och jag hör hur björnarna vrålar och morrar bakom mig. Precis då hör jag ett plingande bekant ljud precis bredvid mig, och ser en automatisk hissliknande dörr öppna upp sig. Ut strömmar trötta affärsmän och fint folk från ett lyxigt hotell. Jag inser min chans och PRESSAR in mig genom dörren, som snart stängs bakom mig igen. Väl inne på hotellet lyckas jag snabbt övertyga ett gäng hantverkare att vi måste fly upp på vinden via en stege, de visar mig vägen och vi reglar dörrarna ordentligt bakom oss.
Vi är i en vindslokal för anställda på hotellet, med ett badrum, toalett, soffor och en massa krokar för ytterkläder. Jag försöker förklara för hantverkarna vad som händer utanför och att vi kommer behöva stanna uppe på vinden ett bra tag. När vi tittar ut genom fönstret ser jag fullständigt uppsprättade och skinnflådda människor liggandes i blodspölar överallt och björnkrigarna lunkades runt på gatan nedanför oss. Inte en enda människa verkar ha överlevt. Jag vänder mig till en av hantverkarna som stirrar på mig och meddelar att det farligaste han gjort i sitt liv varit att jaga bort en tiggare från hotellet, hur fan ska han palla det här? Jag kommer ihåg att jag skrattar åt honom och säger att allt kommer gå bra, vi har ju vatten iaf via kranen. Sedan vaknar jag.