Man kan med lätthet säga att jag varit rödhårig i ett helt mannaminne. eller iaf sedan ungefär -97. Min liv som ginger har genomgått flera traumatiska episoder, som tex när Lóreal plötsligt slutade tillverka min favorithårfärg (med det catchiga namnet Peachy Power) & det tog mig ungefär 1.5 år & rensing av otaliga hårfärgsbuiker i London & Berlin innan jag hittade en färg jag gillade igen. Det hela inföll nämligen exakt samtidigt som modevärlden beslutat sig för att orangerött var HOPPLÖST omodernt. (Tack vidriga trendvärld!). Jag har tragglat mig igenom oändliga nyanser av rött, med stark aversion mot allting som lutar åt lila/vinrött & inte sällan slutat upp med färger som blivit ljusbruna efter en tvätt. (=SKRÄCK!)
Skogstokiga punkhårfärger (Directions!) i knallkolörer blev tillslut räddningen. Inget brunt. Inga skiftningar av lila. Bara knalligt orange-rött. Men nackdelarna är flera. Färgerna fäller som en katt i vårtid. Färgar av sig på allt vitt & ljust, å lämnar en otrevlig gul färg efter sig. Dessutom måste man färga om extremt ofta, eller alternativt göra avkall på sin hygien å tvätta håret så sällan som möjligt.
Dessutom framkallar pangfärgen "onaturligt rödorange" alldeles för många Pippi Långstrump-gubbskämt från en oförstående omvärld för att vara mänskligt uthärdligt.
Så jag har letat vidare genom gingerdjungeln. & hittade nyligen Sante Herbal Hair Colour med bara naturliga ingredienser, inte testat på djur & dessutom förhållandevis billig (99:-) som jag tänkte att det var lika bra att testa:
Steg ett: betrakta ditt tråkiga urtvättade hår en sista gång.
Steg två: Det är betydligt mer kladdpalt av hela proceduren med Sante-hårfärg.Man kokar upp vatten, blandar med en stor påse pulver, guckar runt tills det svalnat lite. Resultatet är skrämmande lika hästbajs - både till utseende & lukt :D
Steg tre: Att applicera smeten i håret var verkligen inte helt lätt, det är klumpigare & tjockare än vanlig hårfärg & man får kämpa mer för att få det heltäckande. Dock otroligt härligt med en hårfärg som inte alls svider eller kliar när man applicerar, utan iställtet faktiskt var SKÖNT för hårbottnen.
Steg fyra: skratta åt det faktum att det ser ut som att du gett en kossa en rectal läkarundersökning. Sen lindar du in håret i handduk... & här kommer nackdel nummer två: blandningen ska sitta i 1-2 timmar! Ingen snabbfärgning direkt med andra ord. EN film kan exempelvis vara lämplig underhållning medan färgen får verka.
Steg fem: Tvätta ur skiten. Här stöter vi på nackdel nummer 3 - det var ett helsike att få ut gucket! Jag fick tvätta 3-4 ggr på raken & sen smeta på med ordentligt med balsam innan allt var ute. Men ve den som ger sig. & när håret väl torkade blev iaf jag VÄLDIGT nöjd! Rött å fint, inget brunt, ginger is happy! :)
Kontenta: Det är mkt meckigare med den här typen av hårfärg & kräver lite tålamod. Men resultatet är en fin färg, & håret känns kraftigt & friskt efteråt. Som med all henna så blir håret strävare & stråna känns tjockare efteråt - vilket bara är rena glädjen för min del! Lättare att styla, inte alls lika flygigt & fragilt. Dessutom ska henna hålla mycket mycket bättre, & jag har hittills inte märkt ngn färgfällning alls. Så jag är happy happy:
En grej till: alla svarthåriga & brunhåriga därute - ni vet väl att henna finns i svart & brunt oxå?! Värt att testa om man vill ha en färg som har lång hållbarhet å inte fräter sönder håret. Just sayin... ;)
