 |
| Nisset, Straffan, Starkelius & Jakob Junior. |
Jag samlade mina vapendragare på fyllegubbepuben Bleckan för öl & sunkig mat - jag, Staffan, Jakob, Markelius, Emil (aka "storebrorsan") samt några nytillkomna. Jakob fyllde år men jag hann aldrig ge honom min berömda födelsedagsdrink. Det får ske vid annat tillfälle. Markelius sammanfördes återigen med sin innan okände storebror Emil - ingen kommer över hur mystiskt lika dom är:
Sen skyndade vi till Fryshuset för att Markelius ABSOLUT skulle se OFERMOD. Så fort jag noterade att OFERMOD spelade i svarta Buttericks-bomullskåpor tappade jag sugen & drack istället öl med de andra. När sedan Markelius berättade att OFERMOD tydligen består av ett gäng bankrånare ångrade jag mitt beslut lite. Men bara lite. Kåpornas scenframträdande hoppar jag därmed över & går direkt på det andra förbandet:
VALKYRJA äntrade bistert en scen som fullkomligt badade i glada färger. Varenda bild jag tog i det här stadiet är ovärdiga ett dödsdyrkarband - som jag sa till Staffan: "Vafan, dom spelar ju i GODISLJUS". Som tur var försvann snaskljuset efter ett par låtar & vi levererades trevlig corpse paint å fantasifulla nitskapelser som t.o.m inspirerade en gammal mörkeralvslajvare som mig.
Belas tveksamma inställning till metalkillar som trots mycket tunn hårväxt håller fast vid sina kvarvarande testar blir här aktuell. Det var på scen väldigt luftigt på vissa svålar, men de tveksamma frisyrerna vägdes upp av den hårfagre Vlads närvaro. Jag kom på mig själv med att under spelningen tänka att metal-killar som drabbas av tunn hårväxt onekligen måste ses som ett direkt bevis på att Gud Allena verkligen vänt genren ryggen. Det är så himla orättvist med ofrivillig flint på hårdrockare :/ Nåväl - åter till spelningen! VALKYRJAs sångare hade en fenomenalt trevlig demonisk pipa & en mycket ivrig Lobo-liknande trummis backade ihärdigt upp i bakgrunden. Vi fick några smaskiga folkmusikdoftande låtar i tretakt & jag gick ifrån spelningen oväntat nöjd med vad jag precis fått se. Trots godisljuset.
Belas tveksamma inställning till metalkillar som trots mycket tunn hårväxt håller fast vid sina kvarvarande testar blir här aktuell. Det var på scen väldigt luftigt på vissa svålar, men de tveksamma frisyrerna vägdes upp av den hårfagre Vlads närvaro. Jag kom på mig själv med att under spelningen tänka att metal-killar som drabbas av tunn hårväxt onekligen måste ses som ett direkt bevis på att Gud Allena verkligen vänt genren ryggen. Det är så himla orättvist med ofrivillig flint på hårdrockare :/ Nåväl - åter till spelningen! VALKYRJAs sångare hade en fenomenalt trevlig demonisk pipa & en mycket ivrig Lobo-liknande trummis backade ihärdigt upp i bakgrunden. Vi fick några smaskiga folkmusikdoftande låtar i tretakt & jag gick ifrån spelningen oväntat nöjd med vad jag precis fått se. Trots godisljuset.
Pruttlukt i publik: 0/10
Schampoolukt i publik: 7/10
Blod på scen: Nej. Dock kastade sångaren hotfullt en tom ölkopp på publiken.
Schampoolukt i publik: 7/10
Blod på scen: Nej. Dock kastade sångaren hotfullt en tom ölkopp på publiken.
Efter en liten ölpaus & brödramingel vad det dags för MARDUK att ta över scenen. Även här smackade ljussättaren på med grälla godisfärger på scen, till min stora sorg. Varför killar i liksmink & dystra färgval skulle vilja härja loss i avmystifierande rosa & grönt vet ingen. Kolla liksom:
En ruskigt butter sångare med mustig whiskeyröst, även han av Lobo-typ (jag minns att jag i öldimman tänkte att han hade varit en jävla bra karaktär i Tekken 3), underhöll oss på scen. Här snackar vi täta hårmanar & rejält smakfull corpse paint, iallafall på Lobo. Han imponerade också stort med hemmagjorda mäktiga mörkeralviska handskar som greppade micken likt Járngreipr.
Det var ungefär halvvägs in i spelningen jag började irritera mig på att jag hade jävligt dålig sikt. Insåg att jag befann mig i en SKOG av extremt långa män, vi snackar 6-7 enter på 195+ cm. WTF?! Jag kom på mig själv med att önska att jag varit i Spanien istället - där hade jag haft perfekt utsikt över en kortvuxen publik. Jag mumlade något om Entmoot & flyttade mig till kortare breddgrader.
Med en ljusalvisk hängiven blondin på trummor & hårviftande basist å gitarrist levererade MARDUK en mycket trivsam, om än butter, spelning. Sångaren gnällde gång på gång på att det var för dåligt röj i Stockholm. Här kände jag rent spontant att sångaren var ute på hal is - folk röjer ju för fan inte på metal-speningar! Själv är jag uppfödd på hardcore-spelningar & har alltid varit lite förvånad över hur otroligt mesiga publiken på Black Metal spelningar är. Här har vi en publik anser sig digna av blodtörst & onda handlingar - men på spelning står man bara å vickar på huvudet i takt. Jag misstänker dock att de långa hårmanarna är förklaringen - det SUGER nämligen att röja i en aggressiv galen moshpit med långt hår. Räddningen är att alltid ha luva på sig, tips från coachen. Nåväl. Moshpits aside, MARDUK gjorde jävla bra ifrån sig.
Pruttlukt i publik: 0/10
Schampoolukt i publik: 9/10
Blod på scen: Nej.
Schampoolukt i publik: 9/10
Blod på scen: Nej.
Ja, det var det det! Ett intressant sidofakta: hur många vet att det går alldeles utmärkt att dansa schottis till de allra flesta black metal-låtar? :D
IALLAFALL! Kvällen avslutades på pub vid medis med Markelion, Staffan & Emil, där vi högljutt diskuterade hunkiga svenska regenter. Ett återkommande ämne i vårt umgänge faktiskt :D Avslutar med en Trazan & Banarne-inspirerad bild på mig & Emil - Emil påstod nämligen att det här med att sitta på/trilla av ett staket är något dom två gör. Jag vet inte. :D
P.S BELA! Jag hittade inte den skitsnygga vita MARDUK-tischan - den konstige irländska merchkillen påstod att den tischan ALDRIG FUNNITS i vitt!? Jag replikerade genast att jag hade bildbevis (dvs din blog) för att visa på motsatsen, men dålig mottagning satte käppar i hjulet för min uppläxning :( Jag gick hem tröjlös. D.S
P.P.S Misstänker att Göteborg är gasigare än Stockholm. Det känns bra. D.D.S
6 kommentarer:
Jag gillar att det börjar bli lite fokus på karlars utseende i etern!
Mortuus var tjurig över publiken i Malmö också trots att den var större än på länge. Bite the hand that feeds all over.
ÅH! Älskar att läsa såna här kritiska inlägg!
De flesta inom metal-scnenen tar sig själva på för stort allvar. Man törs ju knappt nämna att dessa män faktiskt anstränger sig för att ha snyggare hår än en man själv har. De vill gärna skylta med att de är födda så (Yeah, right..) för annars vore de metrosexuella (God bless you). Ja, du fattar.
Jag upplevde dock inte Mortuus som butter faktiskt.. Han fick ju några gaphalsar att blotta strupen ett par gånger och jag antar att han var nöjd med det. Moshpiten glömde jag ju nämna, ack & ve! Den som får oss andra att gunga och de allra fullaste att tappa balansen. Kunde ha blivit blod där också men icke! Men visst svängde det!
Och så får jag lov att känna mig sådär jävla dum igen, som att jag lurat dig två gånger på samma vecka (Först farfar- klockan och nu tischan) men tischan är grå och fanns faktiskt inte i vitt :( Såg den vit ut på bloggen månntro?
Vilken rövare jag är! Hädanefter tänker jag bli mer noggrann med infon så att inga misstag kan begås.
Men askul inlägg f.ö! :D :D
Och tack ska jag väl säga för feedbacken!
Septikemi - haha klart man måste unna sig lite ytliga betraktelser! :D
Jasså, han var tjurig i Malmö också. Det kanske ingår i konceptet. Men jag måste ju fråga - hur gasigt var det i Malmö då?
Bela - Haha nu är det inte menat som kritisk egentligen, jag älskar scenens djupa allvar :D Sen tycker jag faktiskt att scenen besitter väldigt mycket självdistans, men det kanske bara är jag som har tur att umgås med människor som innehar en portion självironi? Sen att alla ska gå runt å se så jävla bistra ut hela tiden, det är ju en annan sak ;D
Jag tycker det är så fint med hårdrockare/metallares ömma kärlek för sitt långa hår. För mig är det rena njutningen att se alla dessa finputsade hårsvall, ny schamponerade & redo! :D
Ja då var kanske Göteborg det enda stället Mortuus var lite glad på. & ni hade röj, det ska du vara glad för! :D
VA? Då hade ju irländaren rätt! Men shit, den ser verkligen vit ut - både på din blogg OCH på interner när jag googlade tröjan. På spelningen var tröjan verkligen mörkgrå, man såg knappt det sjukt snygga trycket :( Jag blev BESVIKEN!
Det var faktiskt inte speciellt gasigt...eller jo, en gång lade någon en mök framför mig men för det mesta så luktade det parfym eller mintandedräkt. Jag föredrar nog faktiskt läder och ruttet kött-os från scenen över syntetiska bomber i publiken :P
Septikemi - Där är jag inte beredd att hålla med. Föredrar mint & parfym. Men jag tycker det är intressant att vi kan konkludera att Götet tydligen har gas issues :D Till skillnad från Sveriges resterande storstäder.
Skicka en kommentar