Word poop

Jag har haft en perfekt jul. Innerst inne är jag glad att det inte blev någon skitkall toksnöigt vinterkaos utan mjäkigt & ljummet. Problemet med mjäkigt & ljummet, är att den primitiva hjärnan inte lyckas förstå att det har gått från en årstid till en annan. Att vi är inne i djupaste vinter. Att det eviga mörkret faktiskt är på väg att vända - att det kommer bli ljusare, för att vi passerat midvintern.
Just nu känns det som en stor lättnad att det snart är dags för ett nytt år. Även om det bara är en rent symbolisk förändring som sker så känns det ändå... betryggande. Jag behöver en nystart. Jag vet t.o.m, för första gången i mitt liv, vad jag ska ge för nyårslöfte. Jag tänker också inleda nya året med en vit månad. Fatta vilken grej.
Att avsluta ett gammalt år med en fullklottrad almanacka & ha en splitterny almanacka som är helt tom, i kombination med att ha loosat sin iphone & istället tvingas in i ett binärt kaos vid namn 5 År Gammal HTC - det gör inget gott för mitt förvirrade sinne. Eller för mitt sociala liv, som vanligen baserar sig på att jag smsar. Nu vill jag inte ens smsa folk på den där gamla telefonen - det är för jävla meckigt. Man är bortskämd & lider av i-landsproblem utaf rang.
I nuläget känns allting som en kaosblandning av konstiga högtider man inte kan relatera till pga det uteblivna vintervädret, till en massa events på facebook men inte kan hålla reda på, & ovanpå det en massa jobb konstiga tider, konstiga dagar. Argh! Har i en veckas dessutom haft exceptionellt märklig allergisk reaktion - nässelutslag över HELA kroppen, som kliar något så djävulskt. Ååååååh! Min käre läkarpojkvän har gett mig antihistamin-tabletter & kylbalsam, men jag får vackert leva med en hud som ser ut som prickigkorv, går att skriva meddelanden på & en klåda som ungefär fyra-tusen myggbett på en & samma gång. Oh well.
Just nu orkar jag i stort sett bara med följande saker: Läsa om vikingar. Jobba. Umgås med min kringflackande karl när han är i Sthlm. Lyssna på folkmusik. Dansa till folkmusik. Äta mat. Resten känns liksom... puh. Jag orkar inte! Skyller på anithistamintabletterna!
Jag står iallafall redo mot 2014 med en otroligt fager ny kalender (grundad på en 1500-tals förlaga, yum!), en splitterny iphone 5s, en drulleförsäkring samt en förhoppning om att 2014 inte ska gå i prockig korvens tecken. Den som lever får se.