Back wif teh fringe

Bästa Elin snabbklippte lite! Äntligen lugg igen! Tack alla som samtyckte :) & nu ska jag på obligatorisk jobbutbildning hela helgen. Urfgh.
Tur att jag som lyckades komprimera en hel helg till gårdagen - middag med Elin & elli, förkrök med Jens på gröne jägaren (haha!), sen drog vi iväg på Gabets 40-års kalas för att fira hans födelse & slutligen hamnade hela tjocka gänget hos Martin E. Weekend comprimé! :D
Mot flådigt hotell i hagaparken! Hejdåååå!

Djur hjälper djur

GO PIGGIE GO!

The animals of the world exist for their own reasons.They were not made for humans any more than black people were made for white, or women created for men.

Det är viktigt att vara Modig

Jag & Linus gick å såg Pixars nya rulle Brave igår. Eftersom filmen är en blandning av skotskt sagomiljö, rödhårig hjältinna, kiltar, svärd, djur & massor av rullande skotska rrr, så hade jag höga förväntningar redan innan. Pixar är ju dessutom världens bästa på att skapa filmer som både vuxna & barn gillar.

Men döm min förvåning - filmen var tusen ggr bättre än jag ens kunnat föreställa mig! En perfekt Andrea-rulle, & hjältinnas sjukt snygga hårfärg i kombo med björnar i krona, upptåg, skotska forntida krigare, rumpskämt & massor med forntida stensättningar lämnade mig fullkomligt tillfreds. & sönderskrattad!

Heeeeelt UNDERBAR! Gå & se!

Tjing tjong, vad fan är på gång?!

Ok. Det är något lite märkligt med kineser. Det är väl främst deras inställning till djur som jag inte klarar av. Att det tex finns maträtter där man äter djur levande. Eller att ett helt folk på allvar tror att nermalt elefantben, noshörningshorn eller torkad tigersnorre hjälper mot impotens & cancer. Till den grad att redan hotade arter nu snart är akut utrotningshotade & museer å djurparker måste sätta in extra resurser för att inte få horn bestulna. Nationalparker försöker tom spruta in gift i hornen på sina noshörningar, i desperat försök att få stopp på tjuvjakten från vietnamesiska & kinesiska syndikat.

Nu ökar den kinesiska galenskapen - har precis fått reda på att kinesiska myndigheter kräver att alla skönhetsprodukter som säljs i deras land måste testas på djur. WHAT THE HELL?! Det är så jävla hysteriskt märkligt krav att jag trillar av pinn. Flera företag som inte testar på djur i västvärlden, har nu tvingats testa sina produkter på djur i Kina eller så har kinesiska myndigheter själva genomfört djurtester på deras produkter. Produkter som alltså säljs & används av kunder i väst, helt utan att det behövts några djurtester! Total jävla galenskap!

Så jag helt enkelt sonika slutat köpa några skönhetsrelaterade produkter som producerats i Kina, eftersom det mer eller mindre är bombsäkert producerat på labbdjurs bekostnad. Kan tex meddela att flera produkter som H&M säljer producerats i Kina, exempelvis... Bara att kolla på innehållsförteckningen, det står oftast produktionsland på förpackningen.

Nu vill jag uppmuntra alla med hjärna & hjärta på rätt ställe att undvika tvålar/schampoon/smink/krämer/younameit som producerats i Kina! Bojkotta skiten rakt av! Vi i Europa har ju äntligen på g att få igenom förbud på djurtestade kosmetika, håll fast vid det & visa hur hysteriskt omodernt, barbariskt & onödigt det är med djurförsök.

När Djävulen kärar ner sig...

Den Förälskade Djävulen har undertiteln ”ockult roman från 1772”, vilket får i allafall min litterära hjärtmuskel att klappa lite snabbare. Låt mig förklara lite snabbt vad den här boken handlar om:

Snyggingen, officern & ungsprätten Alvare super till med ett gäng spännande ockultister, som snart lurar med honom på märkliga ritualer, där Alvare för att impa på gubbarna framanar självaste Djävulen. Alvare betvingar stackars Djävulen att betjäna honom, dels som hund, page, underhållningsdam & slutligen en underlig könslös betjänt vid namn Biondetta. Det märkliga med den här Biondetta är att könsidentiteten till en början är mycket oklar & Biondetta svävar mellan att benämnas som en han och en hon. Betjänten vägrar lämna sin herre Alvares sida som så småningom börjar utveckla komplicerade kärlekskänslor för den suspekta Biondetta, som efterhand framträder som en kvinnlig, lockande och intellektuell gestalt, vilket naturligtvis förvrider skallen på spanjacken Alvare.

Den förälskade Djävulen kan te sig något förvirrande för en modern läsare. Förväntar man sig en skräckroman som vi är vana vid den, kommer man inte få några kalla kårar. Väntar man på lite erotik som vi känner till det ska ta fart, lär man bli besviken på 1700-talets extremt symboliska, indirekta berättelseteknik - är man ute efter snusk, får man läsa mellan raderna. Ändå anses Biondetta vara litteraturens allra första riktiga Femme Fatale, förlagan till sexiga vampyrdamer & farliga dames.

 Boken har två olika slut vilket är rätt spännande - vi får ett extra omarbetat slut som kom med andra utgivningen. Den Förälskade Djävulen är humoristisk, sedelärande skönlitteratur skriven för att underhålla & småskrämma 1700-talets läsare. Den blev hysteriskt populär & myterna kring författaren Jacquez Cazotte likaså. Med två riktigt spännande efterord, skrivna av surrealisten Gérard de Nerval & ockultisten Eliphas Lévi, inser man snart att mytos kring författaren kanske är ännu större än hans bok. Cazotte ansågs haft förmåga att se in i framtiden & skall ha förutspått delar av Franska Revolutionen, han ska ha blivit indragen i hemliga ordnar som Illuminati, & han hamnade själv i giljotinen som en ”mystical monarchist”. Han har influerat författare, mystiker och forskare.

Så kanske får man erkänna att det är författaren som gör boken intressant i det här fallet. Men den är ett oerhört viktigt avstamp i den samtida litteratur & Den Förälskade Djävulen är därför en bok man ändå bör ha läst. I utgåvan från Malört Förlag blir boken komplett med långt förord, & två härliga efterord vilket gör den här utgåvan priceless. Går troligen inte längre att få tag på, då Malört gav ut boken i endast 616 exemplar. Men biblioteken bör fortfarande ha ett par exemplar! Ut å leta!

Endast boken Den Förälskade Djävulen får nog bara 3/5 men Malörts version med alla smaskiga efterord ger ändå en fyra:

The struggle of having red hair

Alla som försökt bibehålla en snygg trivsam röd hårfärg inser snart vilket helvete det egentligen är. Varför, undrar genast den vetgirige! Jo, det är nämligen så att 1) röda färgpigment håller som allra sämst 2) hårfärgstillverkare är dåliga på att ha färgstarka röda kolörer 3) hårfärgstillverkare som kör mer punkiga knallfärger, har kolörer som färgar av sig på allt & suger.
Därför är det en evig kamp att lyckas balansera en färg man gillar, med hållbar kolör & förslagsvis något som inte samtidigt fräter sönder håret totalt. Ett jävla jonglerande, helt enkelt.

Mitt senaste funna pryl i hårjungeln är Revlons Nutri Color Creme. Den lanseras som en snäll hårinpackning som samtidigt färgar håret. Jag köpte färgen 740, som är Kopparröd. Tänkte ge er en före & efter bild hur det faktiskt blev (mitt hår innan var det MYCKET länge sedan jag färgade):

Ruffsigt men rött!

Jag hade i inpackningen i 5 minuter, så kort tid tar det! Var sjukt lätt att applicera, otroligt lätt att skölja ur. Gjorde håret glansigt & glatt efteråt. Dock tyckte jag inte att färgningen blevsärskilt spektakulär. Det blev en fin nyans, men satte sig riktigt dåligt på utväxten (!?) där den inte färgade ens någon nyans år kopparrött. Märkligt & jävligt otacksamt!

Ska använda den igen efter att jag färgat håret lite mer grundligt innan. Det är ändå extremt smidigt för en snabbfärgning. Hur länge färgen sitter i återstår att se. Inte särskilt länge misstänker jag.
(Erkänn jag borde klippa kort lugg igen f.ö. Orka med denna hemska tråkig halvlånga snelugg!)

Arga pojkar som eldar märkliga formationer & sjunger om Leviathan..

...och på scen desssutom! Trivsamt & roligt att de mesta av klippen är från spelningen jag såg på Munchenbryggeriet.


Watain kan det där med elak estetik, det får man iaf ge dem ♥

Maos lilla rödvin, aspig ananas & en hund som heter Bruno.

Innan fredag kommer fintorsdag. Min fintorsdag inleddes starkt med att två böcker kommit på posten, "Varulvar" & Sofias alster "Den Plötsliga Dörren":

Vad passar bättre på en fintorsdag än att möta upp den famösa, upcoming författaren av boken till höger, dvs fröken Sofia, på El Mundo på söder & dricka rödvin?

Jag fick naturligtvis en fin signering i splitternya boken med röd penna (som blooood) & de fina orden "Till Andrea, den bästa av rävar" <3

Sen dracks det rödvin, ananasdrinkar & öl i lagom mängder & pratades om allt i från kränkta vita kvinnor, Häxhammaren, Calvin, oroande samhällsutvecklingar, snoppcirkus, asperger light, Det Svåra Här I Lifvet & tonårsfyllor. Till vår delade glädje upptäckte vi också att El Mundo tillåter hundar, för plötsligt dök coola Bruno upp! Jätteglad & översocial, vi fick klappa honom jättemkt & han vilade lite under vårt bord. Tyvärr lyckades jag bara ta en spöklig bild av Brunkan, men jag tyckte den blev ganska fin ändå. Fast spöklig... Spök-Bruno!

Jag har alltid gillat torsdagar. Från och med nu borde man bestämma sig för att alltid dricka goda saker, med goda människor på torsdagar. Gärna med en hund som kommer in på ett hörn också. Men det är inget krav.

Gröna djupdyk i konsumtionsdjungeln

Kantarellplockning har förvånansvärt mycket gemensamt med att försöka orientera sig i marknadens infernaliska utbud. För det mesta får man syn på sådant som förmodligen är riktigt giftigt, eller bara är genuint skit. Inte sällan heller sådant som ser ut som det man är ute efter men som visar sig vara en halvkass lookalike. Its a jungle outthere!

Men när man väl ser den där soligt gula lilla kantarellen som ropar ditt namn bland konsumtionssamhällets uppspydda produkter känns det ändå jävla fint. Som tex när man hittar ekologiska produkter (som inte är testade på djur) med Aloe Vera, som en deodorant helt utan alimuniumsalter eller en supersnäll aloe vera-gel cleanser?

En annan kantarell jag fann & gav min karlslok i present är famösa hudvårdsserien för män Bulldog från Storbrittanien. Dom satar på naturliga ingredienser & är certifierat icke testat på djur. Fullproppat med 8 essential oljor, grönt te, gröna alger, konjac mannan & vitamin E. Dessutom lovar britterna att "our products never contain parabens, sodium laureth sulfate, artificial colours, synthetic fragrances, or ingredients from animal sources." Kan det bli bättre, gott folk?

Så där har ni mina senast funna kantareller, from me to you.

Det där med att bröla i grupp.

Hardcore har liksom alltid ingått i min verklighet. Dels har jag haft ex som brunnit för genren, dels har jag flera kompisar som lirar i hardcoreband samt arrangerar  hardcore-festivaler. & när jag bodde i Berlin kryllade det av hardcore-spelningar som jag bevistade.

Ska man summera hur en hardcore-spelning ter sig blir det ungefär såhär: placera 80-90% killar i ålder 15-35 i en spelningslokal. Hoppas inte för mycket på ölförsäljning - en sjuhelvetes massa av kidsen är straight edge. Klädkoden är shorts, bandtisscha, mössa/keps & tatueringar. Sen kör du igång spelningen å då bryter helvetet lös. Ett kaos under ordnade former utbreder sig för lekmannens häpna blick - för ett otränat öga ser det nämligen ut som att ett hundratal unga män spöar skiten ur varann. Visst, det puttas, röjs & moshpitas. Men så fort någon trillar i backen blir man hjälpt upp & man får aldrig värre smällar än en fot i huvudet någon glad stagedivare eller lite blåmärken. I värsta fall en fläskläpp.
För den oinvigde kan kanske denna typ av kaotiska konsert te sig fullkomligt obegripligt. Själv verkligen frodas jag. Är jag dessutom tillräckligt intoxikerad & förtjust i bandet hoppar jag gärna in mitt i moshen. Som jag brukar säga: "en spelning utan blåmärken är en dålig spelning".

I fredags fick jag inga blåmärken, trots att spelningarna var magiskt bra. Ida kom till Stockholm & mina kamrater från Malmö spelade - Hårda Tider - tillsammans med ett sammelsurium av hardcoreband. Bla eminenta amerikanska bandet Terror. Vill man bevittna omöjliga mängder stagedives & tokarröj kan man kolla videon jag spelade in:



Istället för blåmärken blev det prat med kamraterna från Malmö, puböl & slutligen vegetariska hamburgare hemma hos mig med Ida nerbäddad i min soffa. Ibland är det bättre med straight edge light. Fast utan blåmärken.

Stor hårångest = mössa! Klippa spara färga förlänga?! HALP

Ett enkelt test

Blogger är ju på det stora hela skit, så nu testar jag deras app här utan att hoppas på för mkt, liggandes i sängen. Bilden ni kan njuta av nedan är en fin somrig mitt i natten-bild på söder, Done & Ankan.

Inte direkt en total makeover...

.. men ändå! Kände att jag var tvungen att göra om lite här. Det blev kanske ingen major förändring, men ändå. Alltid något! Slängde in lite träsnitt som är & förblir en passion privé. Ser det helt mongo ut för läsare som har små laptops? Försvinner ramarna helt? Säg till hur det ser ut! Blogger är nämligen Satan manifesterad i grafikform, så jag vet inte exakt hur resultatet ser ut på olika datorer. På min stationära sitter iaf träsnitten där dom ska :)

Nu ska jag kolla på The Prophecy. Förväntan är förhållandevis låg, men Christopher Walken som ärkeängeln Gabriel måste ju ses.



Over & out, folks! ♥ 
  /a.

Alla gillar varulvar!

Jag har PRECIS gett mig i kast med att påbörja romanen Den Förälskade Djävulen, skriven 1772. Inte nog med att förordet är ihoppräntat av trivsamma Per Faxneld - som ligger bakom en bok om satanism jag tidigare recenserat - så ligger Den Förälskade Djävulen dessutom på ett bokförlag jag aldrig hört talas om tidigare, men måste flagga för: Malört Förlag!

Malört förlag säger själva att de "ger ut texter om det fantastiska, det numinösa och det avvikande". Well, I sure am intrigued! :D Särskilt när jag spanar in kommande alster som förlaget ska släppa: Mikael Hälls Skogsrået, näcken och Djävulen: Erotiska naturväsen och demonisk sexualitet i 1600- och 1700-talens Sverige, Stanislaw Przybyszewski's Dödsmässa eller varför inte Johan Nilssons Opiedrömmar: Ockult drogbruk 1860–1947? Själv slog jag till på följande lilla sockerbit: Varulven i svensk folktradition av Ella Odstedt. Den beskrivs såhär:

"I gamla tiders Sverige fanns en rik folktro rörande varulvar. Ella Odstedts bok Varulven i svensk folktradition från 1943 är det enda verk som gått på djupet med våra förfäders föreställningar om människor som förvandlas till mordiska rovdjur. Denna klassiker, som hyllades av samtidens stora forskare, har länge varit eftersökt på antikvariaten. Nu görs den tillgänglig igen, så att nya generationer kan ta del av berättelserna om dessa märkliga varelser. Läs om människor vilka faller offer för trollformler som fängslar dem i vargskepnad, om kvinnor som försöker mildra födandets smärtor på magisk väg och straffas genom att få barn som är varulvar, om trollkunniga som av egen vilja kan anta vargens form… "

IM SO BUYING IT!
Som grädde på moset upptäckte jag dessutom att en av översättarna på Malört Förlag är min kamrat Guillaume - densamme som är ansvarig för den eminenta översättningen av just Den Förälskade Djävulen! Boken jag just nu läser. Aaah. Världen är liten, cirkeln är sluten, alea iacta est, osv osv. :D

Om Gud ändå hängav sig mer åt practical jokes...

Ett kemikaliskt giftermål

Det är egentligen bakgrunden till den här boken som gör den såpass intressant - den ingår som tredje publicerade verk i det rosenkreuziska manifestet som gavs ut på 1600-talet. Första boken "Fama Fraternitatis" gavs ut anonymt 1614 & presenterar legenden om ordens grundare Christian Rozenkreutz när han flänger jorden runt & lär sig behändiga saker som mystik, magi & matte. "Confessio Fraternitatis", bok två, gavs även den ut anonymt 1615 & avslöjar finurligt att det finns ett hemligt sällskap av alkemister & magiker som med hjälp av sin "sanna filosofi" kommer förändra Europa från grunden. Sedan har vi den tredje boken - "Chymische Hochzeit Christiani Rosencreutz anno 1459" - som alltså är den som jag har läst. Tydligen skiljer den sig markant från de två första böckerna i manifestet. Den är en allegorisk berättelse, indelade i sju delar utifrån sju dagar, sprängfylld med symbolik, mystiska ritualistiska sammanhang & kluriga gåtor. Jag skulle vilja kalla det en extremt underlig saga för vuxna. Eller en alkemisk allegori, beroende på hur man vill se det.

Kort sagt: Christian Rosenkreutz kontaktas av en flummig ängel med vingar av ögon (?) som bjuder honom på fest, eller rättare sagt ett bröllop. Glad i hågen beger sig vår Christian mot partyt - vägen dit kantas av underligheter & prövningar som fortsätter även när han nått fram till slottet där bröllopet ska ske. Tillvaron i slottet är sprängfyllt av suspekta ögonblick, konstiga ritualer, halvsadistiska prövningar, en massa snygga jungfrur & i källaren ligger självaste Venus begravd (?!). Christian glassar på & det hela tar i slutändan en spexig vändning

Jag älskade att läsa den här boken! Det är inte krånglig att läsa - nyöversättningen gör att språket är lätt att ta till sig. Jag njöt i fulla drag av att sitta med näsan i något som under många hundra år varit en hyperhemlig bok som smusslades runt bland samhällets grädda. Mitt ibland alla mystiska symboler & märkliga fraser på latin befinner man sig ändå i ett litterärt sammanhang 500 år bakåt i tiden. Det är svårslaget.
Är man minsta intresserad av Rosenkreutzarna, historisk litteratur, mystik, religionshistoria, esoteriskt flum eller alkemi så är det här en bok för dig. Man kan även läsa det som en, om än underlig, saga för intellektuella. Det funkar också alldeles utmärkt.
Jag verkar ge alla böcker en fyra, men det blir samma sak nu! 4 Shane MacGowans till "Christian Rosencreutz alkemiska bröllop":

Mysa med Djävulen

Eftersom jag råkade glömma min pocketbok "Alvklingan" av Nick Perumov på tåget för någon månad sedan, & upptäckte att bestörtning över detta dessvärre uteblev, har jag sedan dess varit fullkomligt boklös! I ren chansning tittade jag modfällt in på det besynnerligt uppbyggda biblioteket vid Sergelstorg - det är så himla svårt att hitta böcker som charmar en numera. Men hör å häpna, som av ett Djävulens vingslag fann jag bokavdelningen "Kult" där redan min gamla flamma "I Avgrunden" av J-K Huysmans stod uppställd. Varför har inte alla bibliotek en egen kult-avdelning?! Jag fann iaf direkt två alster som fick följa med mig hem:

Den Förälskade Djävulen

 

På omslaget, förutom en preppy rokokoherre som avspänt flyger runt på demonbevingad djävul, står det under titeln "Ockult roman från 1772". VEM kan inte vilja läsa något sådant?! :D Jag slet iaf ner boken från hyllan med vild blick. När följande sedan stod på baksidan var våra öden beseglade & "Den förälskade djävulen" fick följa med mig hem: 

 
"I denna legendariska ockulta roman från 1772 blandas demoniska krafter med flytande könsidentiteter och drömlik tvekan om vad som är verkligt och overkligt. Det groteska möter det poetiska och det humoristiska, i vad som kallats både den första esoteriska romanen och den första verkligt fantastiska berättelsen"

Yay! 

Christian Rosencreutz Alkemiska Bröllop

Om man är minsta lilla bevandrad i mystiska ordnar & sekter bör man känna till farbrorn Christian Rosencreutz, som anses ha grundat Rosencreutzorden. Ordern är ett hemligt sällskap grundat på 1600-talet som pysslat med mysko saker som esoteriska läror, alkemi, magi & har haft kändisar som Francis Bacon, Gustav III, Goethe, Descartes & George Washington som medlemmar. Om den här Christian Rosencreutz verkligen existerat eller inte vet man inte, men 1616 trycktes i hans namn för första gången "Christian Rosencreutz Alkemiska Bröllop". Följande flum återfinns på baksidan:

"Cristian Rosencreutz bjuds in till konungens stora bröllopsfest på det avlägsna muromgärdade slottet med sina väldiga salar. Endast de som kan lösa det kluriga gåtorna och klara de svåra prövningarna får komma hela vägen in och lära sig hur man tillverkar De vises sten, lockar till sig Fågel Fenix och vinner evig ungdom".
Redan på sida 7 förlänas man en mystisk symbol. Done & done! Den här boken fick oxå haka på hem!

Utöver dessa trivsamma alster att bita i, ska jag även såklart köpa Fias purfärska novellsamling "Den Plöstliga Dörren"! Den beskrivs som en novellsamling som "innehåller ett tiotal historier som rör sig i gränsområdet mellan fantastik, fantastik och vardagskomik. Från debutboken känner vi igen en gränslös, sedeslös språkglädje som frustar av vitalitet och vanvett. Allt är möjligt: en förväxt huvudfoting sitter i en tunnelbanevagn och gnäller, en man inleder en sexuell relation med en stor, svettig ost."

Den finns både på Adlibris & Bokus! Räcker inte det makabra innehållet kan man köpa boken bara för att Fia är så himla snygg:

Tystnaden som uppstår...

... när man åkt på medeltidsveckan & härjat ihjäl sig :D Jag vet inte om bilder säger mer än tusen ord i det här fallet, så jävla roligt har jag haft det. Men jag kan iaf ge en sneakpeak av hur fagert det kan vara att dricka öl, äta grill & skratta med vänner i tokiga kläder intill en solnedgång på stranden i Visby:

1520-tals mode is simply teh best. Jag & Linus illustrerar. :D

LOCK UP YER WIVES AND CHILDREN!

Det nya svarta är... eh... mc-svart! Transformation almost complete: hjälm, mcställ, dojjer, ryggskydd, handskar. Synd bara att min Jofamaskinnpajs blixtlås fullkomligt gett upp andan, den är ju rimligen ganska bra att ha när man är ute å puttrar :D

Det bästa med mc-outfit är att man känner sig ungefär som en superhjälte. En svettig, knarrande, kobent superhjälte men superhjälte nevertheless! :D

Some girls buy insane amounts of shoes...

... men jag lägger helst lönen på heeelt andra saker :D Den här veckan har hittills varit ett riktigt smörgåsbord för en tös som jag. Vad sägs om...

Ett gäng handsmidda allmoge-nycklar to add to the collection? 
Jag har nu 6 stycken, en utmärkt nyckelknippa!

Ett stycke splitterny integralhjälm som redan idag invigts tillsammans 
med Love genom trip till famösa mc-cafét Rosenhill. Den går mycket 
väl ihop med min snart kompletta MC-utrustning i temat "Svarta faran" :D

Två stycken biljetter till giganten bland brittiska giganter - 
min husgud & favoritknubbis Ricky Gervais som 
kommer till Sthlm i december. Good fucken Gods! :D

 
Jag har även utökat mitt ständigt växande bibliotek av reformationslitteratur & tidigmodern socialhistoria, genom att lägga vantarna på reformationsforskaren Steve Merchants alster "Ancestors". Me so happy!


Jag vet inte vad jag är gladast över. Förmodligen Ricky Gervais-biljetterna. Det kommer förmodligen vara en nästan lika övernaturlig upplevelse som när jag fick se Eddie Izzard på scen i Sthlm. <3

Hujeda mig vilken helg! Punk, whiskey & tropikvärme

Har man finbesök från Malmö så är det lika bra att man ställer till storkalas! Ciilja & Bengtsson var mina gäster i hufvudstaden, då Bengtssons band Suicide Syndicate lirade på fredagen, sen  på lördagen styrde vi upp partaj i vita bergsparken, hamnade på debaser för att se Two Point Eight & hade slutligen efterfest hos mig där vi lirade skotsk säckpipemusik & drack whiskey. Urf! :D

En kriminell transa från förr

När en gubbe på sent 1800-tal tillfrågades vilken bok som var den mest lästa bland vanligt folk svarade han ”Bibeln. Och Lasse-Majas äventyr förstås!”. Boken som trycktes i ett 50-tal upplagor är 1800-talets mest lästa folkbok. Lasse-Maja var något av sin tids anti-hjälte, och är fortfarande en kändis, framförallt i Bohuslän.

Eftersom jag är uppvuxen med somrar i Bohuslän är Lasse-Maja mig lika välbekant som Christer Pettersson eller Svartenbrandt. Lasse-Maja satt nämligen i 17 år i fängelse på Marstrands Fästning som man ser från den lilla ön som är mitt landställe, och jag visste allt om honom redan som liten. Lasse-Maja var en av 1800-talets mest kända tjuvar, med en imponerande kriminell bana. Hans trademark var något utav en sensation – och jävligt queer – majoriteten av hans räder & scams utfördes nämligen utklädd till kvinna! Och jävlar vad grym han var på att transa, gott folk! Så grym att han under sitt liv fick 3 frierier & ett antal kavaljerer efter sig :D Han var en sån prima skådis att han lyckades lura i sin omvärld att han var alltifrån piga från Örebro, till Mamsell från Arboga. Han satt med vid middagar, utklädd till kvinna, tillsammans med nämndemän & konstaplar som själva gripit honom – utan att någon avslöjade honom!

Men allt har ett slut, & tillslut fångades även den famösa Lasse-Maja under dramatiska former, och han hamnade på den fruktade Carlstens fästning på Marstrand. Där upptäcktes snart hans grymma matlagning så Lasse-Maja fick avancera till kock. Det sägs att det var hans eminenta matlagning som tillslut fick honom benådad av självaste kungen. Den franske Bernadotte var så urbota trött på svensk tråkmat att när Lasse-Maja på en fängelsevisit bjöd honom på franskinspirerat krubb, blev kungen så överlycklig att han gengäldade kocken Lasse-Maja på bästa sätt!

Lasse-Maja var en entreprenör i ordets sanna bemärkelse och utnyttjade alltid sitt ofrivilliga kändisskap på bästa sätt. Boken ”Lasse-Majasbesynnerliga öden” gavs ut av Lasse-Maja själv 1833, i samarbete med en bokhandlare i Uddevalla. I boken får vi följa hela hans liv från hans födelse i Bergslagen 1785, hans äventyr på den kriminella banan, till hans sista dagar. Fokus ligger på hans häpnadsväckande tjyvräder, även om man får ta alla förunderligheter med en nypa salt ibland. Språket är gammeldags & enligt moderna mått mätt är boken inget litterärt mästerverk direkt. Men jag tyckte det var helt fantastiskt att få en direkt inblick i 1800-talets bakgator och bondeliv – man får följa med på lyxuösa middagar hos herrefolk, det stressiga gatulivet i Stockholm, man reser runt hela Sverige på gamla landsvägar & man följer med på rymningar i vinsterslask, iskalla sjöar eller gömd i buskar. Framförallt uppskattar jag Lasse-Majas finstämda humor & tidvis ironiska påpekanden. Lasse-Maja känns som en riktigt reko karlslok som man verkligen inte hade bangat ett par pilsner med. Allra helst i kjol & hätta. För vem gillar inte en 1800-tals transa med flinka fingrar, sociala skills och teatrala färdigheter som lurar rika snåljåpar på pengar?!


4 av 5 Shane Macgowans till Lasse-Majas Besynnerliga Öden!

Knätofsar, lie-attack & dalaröj! Varför bara fira midsommar en gång om året?!

 Ja ser ni, i Dalarna (& kanske på fler ställen i landet) där firar vanligt folk inte midsommar en gång utan två gånger. På midsommarhelgen kör man midsommarfest hemma i sin bygd, helgen efter kommer midsommar del 2 då man tex åker till sina föbodar å röjer loss.

Jag & Linde tyckte att en enda midsommar kändes lite väl fattigt, så det fick blir fäbodby med fest å glam för hela slanten. Dessutom gräsklippning med lie, durspel & en massa hundar!

Här bodde vi, i Lindes familjehus <3

Tjörnekalv i ett nötskal

Det är först nu jag börjar förstå varför min konstnärsmorfar om & om igen, outtröttligt, målade bohuslänska klippor & kustlandskap. Hur mycket man än försöker avbilda naturen här så gör aldrig bilderna det någon rättvisa. I kapitlet om min morfar i boken "Kustnära Konstnärer" står det såhär:

Karl-Axel känner sig som en naturalist. Han älskar naturen; blommorna och djuren. Han tror att han påverkas av detta sitt intresse. I grunden är han nog landskapsmålare. Det rena landskapet med åkrar, ängar och träd. Kanske betyder Bohuslän inte mer än andra provinser, funderar han. Men säg kust, säg hav och berg och kommentaren avslöjar att det finns bilder som ligger djupare än andra i honom.

Damn right, grandpa! <3